Medan många japanska företag har gått globala genom åren och gjort företag som Toyota, Sony och Canon till namn i alla hörn av världen, är den japanska hälsovårdsindustrin i hög grad inriktad på den inhemska marknaden och har länge varit skyddad från tryck för förändring.
De flesta sjukhus i Japan är inte särskilt främmande. De har få läkare eller personal som talar främmande språk. Och några av deras metoder, inklusive det ökända "tre minuters konsultationen efter en tre timmars väntan", låter utländska patienter upprörda. Medicinska ingrepp verkar ofta vara mindre baserade på vetenskap än läkarens infall.
Men förändring pågår. När majoriteten av sjukhusen i Japan kämpar för att överleva ökar intresset för ”medicinska turister” från utlandet. Och det kan hjälpa vissa sjukhus att bli mer internationella och tillmötesgående mot utländska patients behov, säger experter.
"Om du går till sjukhus i Thailand och Singapore skulle du bli förvånad över hur moderniserade och internationaliserade sjukhusen finns", säger Dr Shigekoto Kaihara, vice president för International University of Health and Welfare i Tokyo. "De har flerspråkiga mottagningsdiskar och till och med delar där de skulle ordna besökarnas visumproblem."
Medicinsk turism växer snabbt över hela världen och i Asien, Singapore, Thailand och Indien har de blivit viktiga destinationer för patienter från USA och Storbritannien, där deras skyhöga sjukvårdskostnader har fått fler att söka behandlingsalternativ offshore.
Enligt Washington-baserade Deloitte Center för hälsolösningar reste uppskattningsvis 750,000 2007 amerikaner utomlands för medicinsk vård 6. Antalet beräknas öka till 2010 miljoner år XNUMX. Flera amerikanska försäkringsbolag, som försöker sänka sjukvårdskostnaderna, har ingått bindningar med sjukhus i Indien, Thailand och Mexiko, sade centret i en rapport.
Även om medicinsk turism fortfarande är i sin linda i Japan och det inte finns någon officiell statistik om hur många utlänningar som kommer hit för behandling, finns det tecken på att regeringen blir seriös om att locka mer i hopp om att göra sjukhus mer internationellt konkurrenskraftiga och göra det lättare för utlänningar att besöka och stanna i Japan.
Ministeriet för ekonomi, handel och industri släppte i juli riktlinjer för sjukhus om hur man lockar sådana resenärer, och noterar att Japan har "kostnadseffektiv" hälsovård och avancerad medicinteknik.
"Genom att introducera Japans hälsokultur och det underliggande hälso- och sjukvårdssystemet utomlands kan Japan bidra till världen inom andra områden än tillverkning, och kan också stärka relaterade industrier inom landet", säger riktlinjerna.
METI lanserar snart ett pilotprogram där två konsortier, bestående av sjukhus, researrangörer, översättare och andra företag, börjar ta emot patienter från utlandet.
Under programmet kommer 20 utomeuropeiska resenärer att föras till Japan i början av mars för hälsokontroller eller medicinsk behandling på sjukhus, säger Tadahiro Nakashio, chef för marknadsföring och försäljningsfrämjande på JTB Global Marketing & Travel, som har valts ut som konsortiummedlem. Han sa att företaget kommer att ta in patienter från Ryssland, Kina, Hongkong, Taiwan och Singapore.
Nakashio sa att några av besökarna kommer att kombinera sightseeing med sina sjukhusbesök, bo på varma källor eller spela golf under sin veckolånga vistelse.
Japans turistbyrå sammankallade en expertpanel i juli för att studera medicinsk turism. Byrån, som syftar till att öka antalet utländska turister till 20 miljoner fram till 2020, kommer snart att börja intervjua sjukhustjänstemän i Japan och deras utländska patienter, samt att undersöka praxis i andra delar av Asien, säger Satoshi Hirooka, en tjänsteman vid byrån.
"Vi tänker på medicinsk turism som ett av sätten att nå vårt 20 miljoner mål", sa Hirooka. "Vi bestämde oss för att undersöka detta ytterligare, eftersom Thailand och Sydkorea är mycket aktiva på den här fronten, med medicinsk turism som utgör 10 procent av deras totala inkommande turismvolym."
Även om siffrorna är små har Japan en historia av att acceptera medicinska resenärer.
Det Tokyo-baserade handelsföretaget PJL Inc., som exporterar bildelar till Ryssland, började föra ryssar, särskilt de som bor på ön Sakhalin, till japanska sjukhus för fyra år sedan.
Enligt Noriko Yamada, en chef för PJL, har 60 personer besökt japanska sjukhus genom PJL-introduktioner sedan november 2005. De har kommit för behandlingar som sträcker sig från hjärt-bypass-operation till avlägsnande av hjärntumörer till gynekologiska screening. PJL får avgifter från patienter för översättning av dokument och tolkning på plats för dem.
En morgon i oktober besökte en 53-årig Sakhalin-företagare Saiseikai Yokohama-shi Tobu-sjukhuset i Yokohama för att söka behandling för axelvärk och andra hälsoproblem.
Mannen, som vägrade att ge sitt namn, sa att det kan finnas MR-skannrar på Sakhalin men ingen fungerar som de ska.
”Läkarna och personalen är bra här, bättre än de i Ryssland,” sa han på ryska när Yamada översatte. ”Men inte alla kan komma. Du måste ha en viss nivå (av inkomst) för att få vård i Japan. ”
Sjukhusets biträdande chef, Masami Kumagai, sa att nyckeln till framgång med att bygga upp den medicinska turistnäringen är att hitta tillräckligt med skickliga tolkar och översättare som kan kommunicera patienternas behov till sjukhus innan de anländer.
”Inom hälso- och sjukvården fungerar inte läroboken när det gäller översättning”, sa hon. ”Översättare måste ha en djup förståelse för patienternas sociala och kulturella bakgrund. Och även med förberedelser i förväg avbryter patienter ibland tester i sista minuten för att de har spenderat sina pengar någon annanstans, som sightseeing i Harajuku. ”
Medicinska turister täcks inte av Japans universella hälso- och sjukvårdssystem, vilket innebär att sjukhus är fria att fastställa vilka avgifter de vill för sådana patienter. Eftersom Japans hälsovård är känd för att vara relativt billig är patienter från utlandet i allmänhet nöjda med vården de får här, även när de betalar upp till 2.5 gånger mer än japanska patienter enligt det nationella sjukförsäkringssystemet, säger experter.
På Saiseikai Yokohama-sjukhuset debiteras ryska patienter ungefär samma som de som omfattas av nationell sjukförsäkring, säger Kumagai.
Genom att hantera utländska patienter har sjukhuspersonal blivit mer känslig för patienternas behov, säger Kumagai.
"Vi försöker erbjuda kvalitetsservice till ryska patienter som kommer hela vägen hit, precis som vi har försökt erbjuda kvalitetsservice till inhemska patienter", sa hon.
"Vi har till exempel hittat ett lokalt bageri som säljer ryskt bröd och serverar det när en rysk patient stannar över natten."
John Wocher, vice verkställande direktör vid Kameda Medical Center, en sjukhusgrupp med 965 sängar i Kamogawa, Chiba Prefecture, sa att sjukhus i Japan kunde marknadsföra sig mer genom att få internationell ackreditering. Kameda blev i augusti det första sjukhuset i Japan som fick godkännande från Joint Commission International, ett amerikanskt ackrediteringsorgan som syftar till att säkerställa vårdens kvalitet och säkerhet.
Över hela världen har mer än 300 vårdorganisationer i 39 länder ackrediterats av JCI.
För att godkännas måste sjukhus godkänna 1,030 XNUMX kriterier, inklusive infektionskontroll och skydd av patient- och familjerättigheter.
Wocher, som har varit chef för sjukhusgruppens ansträngningar att få ackreditering, sa att det inte sökte JCI-status bara för att locka fler utländska patienter, men det hjälper verkligen.
Kameda får nu tre till sex patienter per månad från Kina, främst för ”ningen dokku” (förebyggande och omfattande hälsokontroller) och kemoterapi efter kirurgi som använder droger som patienter inte kan få i Kina.
Wocher förväntar sig att ta emot fler patienter från utlandet nästa år, efter att ha nyligen undertecknat ett avtal med ett stort kinesiskt försäkringsbolag som omfattar 3,000 välbärgade kineser och utlänningar.
Wocher sa att att ta emot medicinska turister från utlandet skulle gynna utländska invånare i Japan också genom att utöka sjukhusens flerspråkiga kapacitet och bekvämligheter, även om dessa kan komma att kosta en extra kostnad.
"Jag tror att den infrastruktur som krävs för att ta emot medicinska resenärer kommer att gynna alla utländska invånare när sjukhus blir mer utlänningsvänliga", sa han. "Mycket av infrastrukturen kommer att involvera patientval, kanske val som inte fanns tidigare."
Men för att medicinsk turism ska växa i Japan måste regeringen göra mer, sade Wocher och noterade att regeringen hittills nästan inte har investerat i detta område.
I Sydkorea spenderar regeringen motsvarande fyra miljoner dollar i år för att främja medicinsk turism. Det utfärdar en medicinsk visum omedelbart när utländska patienter får ett brev från en sydkoreansk läkare som säger att de kommer att behandlas där, sa han.
Men Toshiki Mano, professor vid Tama Universitys medicinska riskhanteringscenter, låter en försiktig anmärkning. Japanska sjukhus står inför en brist på läkare, särskilt inom högriskområden som obstetrik och gynekologi. De kan möta allmän kritik om läkare spenderar mer tid på utländska patienter som inte ingår i det nationella sjukförsäkringssystemet.
"Det skulle bli en kamp om resurser", sa Mano.
Men han tillade att det att ta emot fler patienter från utlandet skulle kunna hjälpa sjukhusets ekonomi. "Det skulle ge sjukhus ett sätt att kompensera för sina hängande intäkter", sa Mano.
